Recension – Stormvinge

Stormvinge omslag FINISH CS5 v2.indd
Bild lånad från Munins skärvor

Minna älskar att flyga men får bara göra det på gamla Lera. En dag trotsar hon sin farbrors order och flyger djupt in bland bergen. Där hittar hon en rasande vildhingst med bruten vinge. De attackeras av pumor och Minna blir strandsatt med vildhingsten som enda sällskap. Omgivna av rovdjur tvingas de samarbeta för att överleva.

Detta blir början på en oväntad vänskap med vilda kappflygningar och rafflande äventyr. Men det finns andra som är ute efter hingsten. Så när lömska planer hotar familjens ranch måste Minna satsa allt för att vinna, även om det kan kosta henne livet.

Oskars hyllning till Walter Farley bokserie Svarta hingsten i form av Stormvinge är rörande vacker med en storslagen miljö som närmast kan liknas vid en blandning av Yellowstone och Grand Canyon. Och spänningen låter inte vänta på sig. Som en käftsmäll kastas man in i ett äventyr tillsammans med Minna som flera gånger riskerar sitt liv i samband med att hon träffar på vildhingsten Stormvinge. En djup vänskap växer fram mellan dem genom alla faror som drabbar dem. Tempot är högt genom hela boken och får vilken slöläsare som helst att greppa hårdare om boken och hålla andan i svängarna.

När jag var liten plöjde jag Svarta Hingsten-böckerna med en djup frenesi trots att jag inte var ett dugg intresserad av hästar. (Allergisk). Men precis som Farley har Källner fångat samma anda där det är spänningen som får ta plats även om det finns inslag av hästtypiska händelser i ett stall. Jag tror att det här kommer att vara en ny hit för nya som vana unga läsare då språket är lätt och okomplicerat. Handlingen är modern med sitt tema i en sience fiction-värld med framtida teknik men också märkliga väsen. Endemiska (djurart som endast finns på en specifik plats) och genmanipulerade djur berikar handlingen och särskilt gillade jag de talande ödlorna. Mystiska men genomtrevliga. Också mindre trevliga djurarter spetsar handlingen och ställer till det för Minna och Stormvinge.

En bok som passar hästtokig som spänningstokig, gammal som ung.

Tack Oskar för recensionsexemplaret!

 

2 tankar på “Recension – Stormvinge

    • Min minsta dotter (8 år) har fått upp lyssnarlusten för kapitelböcker just för att jag hittat så spännande böcker för henne. Lite mer action än vad det är i de där hon får läsa på skolan om någon som börjar i en ny klass, tappar en tand eller får ett husdjur. Nu har hon bett mig läsa Stormvinge och det gör jag mer än gärna :))

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.