Det gick att tvinga …

… undan den där svackan med ren viljekraft. Jag sög i mig energi från Dilanas youtubeklipp (se föregående inlägg) och föreställde mig att jag var en krigargudinna. Upprorisk och skrikande ”TOWANDA” med full kraft. Ja, inte högt förstås. (Jag vill ju inte skrämma livet ur barnen.) Nu är jag på kapitel fyra och stormen har drabbat karaktären med full kraft. I just löööööv it.

För övrigt har det spelats Fia utan knuff, instruerat döttrarna hur symaskinen fungerar och druckits kaffe. Måndag och tisdag är jag ledig. Sportlovsveckan nalkas i den här delen av landet. Barnen ska få bo hos mormor och morfar för några dagar fram till fredag. Då passar jag och maken på att gå på bio och äta middag på stan. Yay!

Annons

Hör upp alla ni som har refuserats

Jag har ännu inte behövt mötas av detta så nedslående brev som förklarar att ens manus har refuserats eftersom jag inte har skickat in något manus än. Jag är beredd på att det kommer att hända för det är mer vanligt än att efter första försöket få ett telefonsamtal eller mail där förläggaren beskriver att de har nockats av ett mästerverk. Även innan jag har skickat in mitt manus har jag mina tvivel ibland om jag verkligen är riktigt klok. Men jag är fast besluten i att jag ska nå mitt mål trots att oddsen är små. Det jag tröstar mig med och även vill ge till er som kämpar att få sitt manus är den här länken. Artikeln beskriver hur kända författare innan deras karriär har refuserats. En del horribla motiveringar som kan få vem som helst att ge upp har slunkit ur förläggarna. Med det här vill jag inge er lite mer mod och djävlaranamma att det går – om man bara är envis och tålmodig.

Låt oss ha en TOWANDA inom oss och kämpa för vårt mål. För er som inte är bekanta med filmen ”Stekta gröna tomater” så är Towanda ett begrepp i filmen där en kvinna gör uppror mot samhällets inrutade kulturmönster och börjar tro på sig själv och struntar i andras åsikter och krav på henne att följa det traditionella mönstret som husfru. Nu menar jag inte att ni ska kicka ut maken eller så :) utan finn den inre krigaren att tro på dig själv att man kan det man vill. Skriv ett manus!!! Tro på det!!! Kämpa för det!!! Älska det! Hata det! Lev för det! För vi KAN!!!