Flätar om strukturen

Nu har jag avklarat genomgången av alla ord man kan tänkas missbruka till vansinnets gräns. Det ord som jag tydligen hakat upp mig mest på var *bara*. Det kan användas i många olika sammanhang men att det ska förekomma i genomsnitt en gång per sida i ett manus på 387 sidor är en onödig överdrift. Det som återstår nu är ett litet tillägg på slutscenen som jag råkade ta bort men vill ha tillbaka och spänna åt drivkraftssträngen. Den slackade lite runt sidan 200 men nu har jag spänt åt den och ska se till att den hålls spänd hela vägen fram till slutet.

Jag är fast besluten att inte lämna ifrån mig ett halvdant manus och den här gången kommer det att vara betydligt mer välarbetat och förhoppningsvis genomtänkt. Hålla ihop hela vägen och inte vara två olika berättelser i en som lektören påpekade. Det jag ser som en utmaning är den där baksidestexten som jag fortfarande inte har fått till så att den fångar intresse och nyfikenhet för berättelsen. Och för att inte tala om det personliga brevet. Bah! Vågar inte ens tänka på det.

Annons

Gled av spåret

Hade tänkt mig att jag skulle redigera i går kväll vilket jag också började med men jag hakade upp mig på de första raderna och fick för mig att börja på baksidestexten. Jag har skrivit en redan men efter att ha pratat med Katarina så kunde jag inte riktigt släppa min nya idé vad den ska innehålla. Hon har gett mig bra tips på hur jag ska tänka och få med det viktiga. Nu blev jag långt ifrån klar med den men jag tror jag är något riktigt bra på spåren.

Vet ni, det snöar på min blogg. I min adminpanel där jag administrerar nya inlägg medmera. Riktigt mysigt. Det är som små små vita prickar som sakta glider ner och sprider en jullik stämning. Ni som använder wordpress, är det så för er också?