Skrivandet – nära men ändå så långt borta

Skrivandet har verkligen stannat av helt för mig. Jag har till och med haft allvarliga tankar att lägga av. Inte för resten av mitt liv utan bara en period. Tills barnen är mer självständiga. Det skulle aldrig funka att ha pressen från ett förlag när jag behövs bättre som mamma. Inbillar jag mig i alla fall. Sedan läste jag ett citat på Eva Karlssons blogg.

”Whatever you´re meant to do, do it now. The conditions are always impossible.” Sagt av Doris Lessing.

Tankarna på manuset och mina karaktärer finns där varje dag. Jag tror inte jag kan sluta helt just därför. Det kommer bara ta lite längre tid att bli klar. Kanske det blir någon lucka att skriva i sommar men det ser inte så ljust ut på grund av det här.

IMG_3247

I två år har vi planerat för utbygge av huset och nu är vi äntligen igång. Det kommer innebära mycket jobb med att rensa bort alla onödiga saker vi samlat på oss för att kunna stuva undan det vi ska ha kvar när de efter sommaren bryter upp väggarna och gör om även på insidan. Hösten innebär tapetsering, målning och annat finlir för att bli klara. Till jul har vi i princip ett nytt hus och förhoppningsvis en lugnare tid i vårt liv.

Annonser

17 thoughts on “Skrivandet – nära men ändå så långt borta

  1. Det där med tid är ju alltid ett dilemma, så jag förstår dig. Även vi har ju byggt ut huset och jag vet hur mycket jobb det är. Samtidigt är det ju som Lessing säger. När jag hållit skrivarkurser är det alltid några som sagt typ: ”Just nu har jag inte tid att skriva på manuset, men så fort det eller det är klart, ska jag sätta igång.” Ibland stöter jag ihop med dem när jag t ex handlar och passar då på att fråga om de börjat skriva. Hittills har ingen av dem gjort det, trots att det som de måste göra först redan blivit gjort. Det har nämligen dykt upp nya saker hela tiden som går före skrivandet ;)
    Detta skrivet, vet jag ju att du vet allt det här, tänkte bara påminna om att man nog alltid får vara beredd på att saker kommer i vägen för skrivandet och då försöka hitta de få luckor man får :)

    • Jag var så himla bra på det där att skriva när minsta lilla lucka uppstod förut. Så föll det bara och disciplinen var puts väck. Någon skrivkramp kan jag inte skylla på utan det är bara så simpelt som brist på disciplin. Måste försöka komma tillbaka till att skriva de där 200 orden per dag jag hade för någon månad sedan. Tack för pepp! Jag behövde höra det där :)

  2. Instämmer med Eva-Lisa, det där citatet är så rätt. Det är så lätt att tro att man en dag ska ha mer tid men den dagen kommer nog inte förrän det är försent att göra det man ville. Det dyker alltid upp saker så vill man skriva måste man somehow bereda en plats åt det på priolistan, kanske inte den översta men iaf en plats. :) Något man planerar in tid för, som med allt annat. det kanske inte ens behöver vara varje dag, kanske det räcker med en dag i veckan då du kan sitta ostört några timmar, och åstadkomma en hel del. Men då måste man verkligen vakta sin skrivdag så inget kommer emellan. Svårt, jag vet. :) Jag har själv problem med disciplinen just nu, så jag vet hur det är, nästan iaf :)

    • Tack för de kloka orden! :) Disciplin är A och O. Och det behöver ju som sagt inte betyda att man piskar sig till att skriva varje dag. Men minst en till två gånger i veckan även om det bara blir en halvtimme tycker jag skulle vara fullt möjligt. Måste verkligen ta mig i kragen :)

  3. Jag har haft långa perioder då jag har smitit undan skrivandet på grund av skrivkramp, men du verkar ju inte ha det, utan du har helt enkelt för mycket annat. Visst, det är som Doris Lessing säger, men man får ju heller inte gå sönder i sina försök att hinna med allt. Håller tummen för att du kommer på en bra kompromiss :-)

    • Helt klart att det är mycket annat som distraherar. Inte internet och sociala medier som det brukar vara utan mer verkliga-livet-saker. Kloka ord av dig att man heller inte ska gå sönder för att hinna med allt. Tror ändå att jag borde klara skriva några rader lite oftare än vad jag gjort hittills. :)

  4. Tiden räcker aldrig till. Jag tycker att jag är bra på att planera och det brukar funka men ibland så spricker det. En utbyggnad av huset är ingen liten sak, ta en break, spara på idéer och sen kör du så det ryker när det är klart! Lycka till!

    • Att bygga ut hus är verkligen tidskrävande. Det är inte bara praktiska saker det handlar om utan en massa beslut som först ska processas också :) Jag är glad att vi äntligen är igång med detta men skriva ska jag nog ändå försöka få in på agendan även om det kommer bli ganska så begränsat :)

  5. Tid är egentligen det enda vi vet att vi har… och om vi inte har den så lär skrivandet hamna ganska långt på priolistan över saker ”att hinna innan det tar slut”, så att säga. Så saker får väl ta den tid de tar tänker jag. Livet måste ju levas det med.
    Och grattis (!) till att utbyggnaden är på gång nu, kommer bli toppen för er familj.

    • Det är inte klokt vad mycket tid allt tar för mig. Jag har tänkt att nån kvart skrivande här eller där kan jag väl klämma in men den här veckan har slukats av allt annat än skrivtid. Kanske inte så konstigt. Grävandet har kommit igång och vissa insatser har krävts när man kommit hem för att flytta på saker så de kommer åt och förberedelser inför skolavslutning. Det bästa är att jag inte slår på mig själv det minsta för att skrivambitionen gick i stöpet den här veckan. Jag är inte övermänsklig ;D

      • Jag känner igen det där, att ha ombyggnation eller byggnation pågående är inte att ”ha en massa tid över”, fast det är andra som bygger. Det är alltid någonting som ska fixas, bokas, flyttas, arrangeras, svaras på o.s.v.
        Hoppas ni gått in i sommarlovet med glädje, och BRA att du inte slår på dig själv. Jag övar på att behandla mig själv som jag behandlar andra. Det kan vara en bra regel tänker jag <3

      • Byggprojekt kräver många beslut och för att vi ska klara oss utan kök och två sovrum några veckor till hösten har jag en del saker att gå igenom 😊 Gyllene regeln gäller inte bara gentemot andra utan en själv också. 😊 Att göra sitt bästa och veta att det är fullt tillräckligt är att visa kärlek både till sig själv och andra. Det dåliga samvetet finns alltid någonstans i bakgrunden som en djävul med sin stickande treudd men på nåt sätt har jag lärt mig att inte låta mig övermannas av den 😊

      • Så många livslärdomar i den här kommentaren 😊 Att göra sitt bästa är bra nog, ändå försöker så många av oss överträffa det gång på gång.
        Ha en fortsatt fin sommar, hoppas sola skiner över er… här i norr öser regnet ner var och varannan dag ☀️

  6. Nu när jag har tid hamnade jag i fällan att läsa andras manus. Något jag visserligen vill men ändå upplever tar tid från mitt egna redigerande. Så det gäller att tänka tålamod och att jag lär mig mycket av detta. Men visst har jag ibland tänkt att jag struntar i hela skrivbiten just för att det är svårt att få livspusslet att gå ihop. Hoppas du finner ro i vad du än gör med ditt skrivande.

    • Ibland är balansen med skrivtid helt ur led för andra beslut man fattat (missbedömda eller nödvändiga) men de perioderna är som oftast övergående och man har lärt sig något av det. Jag brukar tänka att allt har en mening och är det meningen att min trilogi ska bli verklighet så kommer den dagen. Med lite eget finger med också förstås 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s