I senaste inlägget skrev jag om mycket privata saker som rör min familj. Då väntade jag på att få besked om skolan skulle gå med på att göra en pedagogisk kartläggning av äldsta dottern som går i sexan för att se vilka styrkor och svagheter hon har i de olika ämnena. Detta fick jag svar på att de inte gör så här i slutet av terminen. Däremot så skulle de sätta in åtgärder för att förbättra så de lektioner som vi och dottern uttryckt att hon behöver extra stöttning i blir mer anpassade utifrån hennes behov. Till en början avsåg det bara två ämnen med efter ett mail till hennes lärare så kommer det att göras justeringar i fler ämnen. Det är obeskrivligt hur lättade både jag och dottern är. Egentligen är det inte mycket som behövs. Lite mer individuell uppföljning och lite annat material att jobba med som berikar hennes kunskaper istället för att behöva sitta och bli frustrerad över tråkiga, meningslösa saker hon kan. Eller inte kan för den delen. Hjärnan hos särskilt begåvade barn (vuxna också för den delen) vill ha ständig stimulans och när den inte får det slår kroppen och psyket bakut.
Främst är jag lättad över att dotterns lärare tog oss på allvar och inte avfärdade att hon är särskilt begåvad. Tvärtom fick jag skicka länkar till sidor som förklarar det här på ett vetenskapligt sätt och vilka krav och råd som bland annat Skolverket samt Sveriges kommuner och landsting (SKL) har på området. Under veckan kommer jag också ha ett rådgivande samtal med en konsult inom ett nätverk som kallar sig Filurum. Där finns det möjlighet till kontakt med grupper av föräldrar till särskilt begåvade barn för att utbyta erfarenheter och få stöd. Att vara förälder till ett begåvat barn är sannerligen en utmaning. De är vetgiriga, ifrågasättande, starkt känslosamma och fulla av energi. De är helt enkelt mer av allt. Men mest av allt, underbart fascinerande. Möter man dem på deras nivå får man så ofantligt mycket tillbaka.
Skrivandet går sakta men säkert framåt. Mer om det i ett annat inlägg.
Carola Strömstedt 
Vad skönt att höra att det löst sig så bra :)
Heja, med skrivandet också! Ser fram emot det inlägget! :)
Det löste sig över förväntan :) Tack för hejarop! :)
Ja vad härligt att höra att det verkar lösa sig för er och henne. :) Jag är imponerad över vilken bra och engagerad mamma du är, men jag borde egentligen inte vara förvånad :) Massor med pepp till skrivandet.
För några månader sedan tittade jag avundsjukt på andra människor och tänkte; Ni anar inte hur bra ni har det. Nu har vi det också bra igen och jag är så oerhört tacksam för det. Jag mår aldrig så bra som mina barn gör. Det är väl det som driver mig att kämpa för dem så att deras dagar även på skolan är drägliga. Det finns ingen bättre belöning än när ens barn visar glädje, livslust och nyfikenhet på livet. :) Det har också gett mig skrivlusten tillbaka :)
Vad fint och klokt sagt :) Det är nog sant, jag kan tänka mig att det är den bästa belöningen man kan få som förälder :)
Heja! säger jag och blir så himla glad över att skolan lyssnat och ordnat så att det ska gå åt rätt håll. Fattar precis lättnaden och hur fantastiskt att få koncentrera sig på annat, alltså när det viktigaste är fixat så att man äntligen får andas lite lugnare.
Personalen på skolan har varit helt underbar. Vet inte vad jag hade gjort om det inte funkat i den kontakten. Andas lite lugnare nu fram till nästa termin när det blir dags för högstadiet.
Ett intressant och tankeväckande inlägg. Jag tänker på barn jag mött, och möter, i jobbet och några som verkat särskilt begåvade och hoppas de får lika fint stöd som din dotter.
Är nyfiken på skrivandet ditt och ser fram emot att läsa om det. 😊
Vad roligt att inlägget gett lite till någon :) Tack! Jag hoppas fler särbegåvade ska upptäckas för de far så illa om de inte får rätt hjälp. Med stöd så har vi alla något att vinna då de kan ge så mycket tillbaka i vuxenlivet.
Jag filar redan på skrivinlägget. Vi får se när det hinns färdigt :)
Ja, ibland är det inte mycket som behövs! Bra att ni fick hjälp och i den gruppen kan du få ytterligare stöttning!
Vi är mycket tacksamma för all den fantastiska hjälp vi fått. Och via forumet som jag nu är med i känns det skönt att vi inte är ensamma.
Åh vad bra att det verkar lösa sig för din dotter! En bra skola.
Det är alltid skönt att få stöd av sådana som varit/är med om samma saker, det har jag haft mycket hjälp av genom åren. Och inte minst nu, med skrivandet, fast det är stöd av det lite mer ”lättsamma” slaget.
Hoppas du hittar tid och energi att skriva snart också, men nu kommer ju solen och då vill i alla fall jag vara lite mer utomhus :)
Barnens skola har varit mycket förstående och visat engagemang trots att de inte har så mycket kunskap på det här området. I forumet har jag redan hittat flera kontakter och det känns så skönt att vi inte längre är ensamma. Skrivandet går i vågor. Ibland undrar jag om jag måste lägga ner alltihop när det gäller målet att bli utgiven då övriga livet kräver så mycket av min tid. Men skrivandet kommer jag aldrig ge upp. Jag vill verkligen kämpa för en utgivning för det skulle också visa mina barn att det går att nå sina mål även om det kan ta tid.
Härligt att skolan var så öppen, trots lite kunskap. Det måste verkligen vara en bra skola, bra personal 👍🏻
Nätet fyller sin funktion som kontaktyta för diverse intressen, allt från skrivkompisar till råd och stödgrupper. Det är fint ändå, i en tid då vi nästan bara pratar om nättrollen.
Skrivandet kommer du alltid att ha och vem bryr sig om det tar tid? Det kan få ta tid. Den enda som bestämmer när du ska vara klar är ju du, och barnen är bara små ett visst antal år. Livet måste få ta plats också, så tror jag vi får resonera 😊
Vi har haft tur med vår skola. Det är många andra som haft ett rent helvete att få skolans personal att förstå vad dessa barn kräver för stöd. Skrivtidsbristen kan jag känna lite sorg över ibland men valet mellan skrivandet och mina barn är det inte svårt att välja sida. Livet tar plats väldigt mycket just nu men jag ser den här tiden som något jag växer och lär mig enormt mycket av. Kanske skriver jag en bok om särbegåvning någon :-)
Allt som händer i livet kan nyttjas i skrivandet förr eller senare, en barnbok om särbegåvade barn kanske, eller en särbegåvad hjälte, eller fantasydrottning. Det finns bara möjligheter 😄
Ja, eller hur! :) :)