Fulltecknad vecka

Veckan som gått har varit full av trevliga aktiviteter. Studentfirande, upprensning av ris i trädgården och barnens fantastiskt fina skolavslutning. Efter deras fina sånger och tal av rektor och lärare bar det av hem med färska jordgubbar och glass i stora lass. Medan ugnspannkakan var i ugnen åt vi jordgubbarna och glassen. Lite bakvänt att äta efterrätten först men firar man sommarlov så får det vara lite knasigt bakvänt med rutinerna.

Mitt skrivande går lite på sparlåga men det går ändå framåt. Nuvarande kapitel som jag redigerar behöver skrivas om helt. Spänningen mellan två personer ska byggas upp, ett hopp skapas som sedan ska raseras med buller och bång. Det är inte lätt att vara huvudkaraktär i min berättelse. Ju längre jag jobbar på det här manuset desto elakare blir jag. Och ju elakare jag är desto bättre blir berättelsen och även roligare att skriva på den. Snart är jag halvvägs genom manuset. I sommar ska det bli klart för att sedan ligga och vila inför finputsningsredigeringen. Men den biten vet jag inte när den hinns med. För kommer jag in på skrivkursen i höst är det del två som ska skrivas. Kanske så lika bra att del 1 får vila i si så där ett år. Gulp…

 

Annonser

17 thoughts on “Fulltecknad vecka

  1. Spännande att läsa om din relation med karaktärerna, hur de utvecklas under dina knapptryckningar och tas med på nya dramatiska vändningar.
    Efter att ha vilat ett manus ett par år håller jag på att skriva om det och min stora upptäckt (förutom allt onödigt babbel) var att huvudpersonen var hårdare och argare än jag dels mindes henne och dels ville att hon skulle vara. Så det har jag slipat ner rejält.
    Skrev ett manus i början av 2000 där syftet var att läsaren skulle ogilla huvudpersonen, tänkte att det kunde vara ett kul grepp. Men nu vet jag inte. Hur vill du att läsaren ska känna inför dina karaktärer?
    Grattis till sommarlov! Och för övrigt är jordgubbar även en förrätt tycker jag. :D

    • Märkligt hur fullständigt annorlunda ens egen text kan kännas efter en längre paus. Jag har också varit med om det fast tvärtom. Min karaktär framstod som värsta nervvraket över att hon kunde såra någon när jag läste det några månader senare :)
      Jag tycker om att läsa om antihjältar. De får gärna göra tvivelaktiga saker men jag vill kunna känna för karaktären. Förstå och heja på hen. Inte sitta och vara irriterad genom hela boken på att hen gör sina tvivelaktiga handlingar utan anledning. I första delen av min trilogi är inte min huvudkaraktär lika mycket antihjälte som i andra delen. Men i båda vill jag att läsaren ska känna för henne, stå på hennes sida och känna att; ”YES, där fick den där jäveln”, fast det kanske är en annars trevlig karaktär som får sig en känga. Så jag är nog tveksam till att huvudkaraktärer ska irritera läsaren. Det funkar till en viss gräns. Absolut. Men bara man förstår varför(!) de handlar som de gör. Då kan det rent av bli riktigt, riktigt bra.
      Jordgubbar kan man nog äta när som. Helt rätt där! :)

  2. Jag tror att det är en smart plan att börja skriva del två innan del ett är utgiven, för det kan ju dyka upp saker i del två som du kan hinta om i del ett och då har du möjlighet att göra det :)

    • Preciiis så tänker jag :) Jag behöver utveckla världsbygget en aning vilket jag kommer utnyttja kursen till. Och kommer jag inte in gör jag det ändå. Det som framkommer då kan vara viktiga bitar som behöver hintas redan i del ett. Bara av att läsa kurslitteraturen får jag idéer till hur de magiska delarna och världarna hänger ihop. Samma sak med del tre. Det är ett pussel utan dess like :)

    • Det går sakta framåt. Trädgården tar mycket av min tid nu. Den där elakheten vet jag inte varifrån den kommer för jag är en snäll person som gärna bryr mig om andra. Men i skrivandet förvandlas jag och känner inga samvetskval alls. Hehehe.

  3. Trots fulltecknad vecka hjälpte du mig med bloggen – jag måste tacka än en gång! Nu finns listan där tack vare din pedagogiska manual.
    Javisst är det härligt att vara elak :-)

    • Helgen var lite lugnare. Åtminstone var trädgårdsarbetet under helgen valfritt. Och skriva manualer är kul. Lite av det jag gör på jobbet emellanåt som systemförvaltare :) Kul att det var till hjälp! :) Nu ska jag ta mig tid att kolla in ditt resultat.

  4. Det är gott tecken att du blir elakare och elakare mot karaktärerna. Också klokt att ta tag i tvåan under skrivkursen för att det kanske inte är så viktigt att fila på ettan under en sådan kurs. Håller tummarna för att du snart får ett positivt besked om kursen.

    • Det känns skönt att ta fram den där elakheten som jämvikt mot min vanligtvis snälla personlighet. I de lugnaste vatten…
      Jag har valt att satsa på tvåan under kursen för att komma vidare i trilogiprocessen men också för att kursinnehållet och tvåan matchar varandra bättre. Den går mer på djupet hur världen ser ut och fungerar med varierande väsen. Jag tror också att tankearbetet för trean får sig en välbehövlig skjuts framåt då den är mer knuten till tvåan. Tack snälla för tumhållningen!

  5. Haha, du är så härlig! Just det där med att vara elak är mitt problem också, och jag har nog inte kommit jättelångt med det heller. Jag vill ju att alla ska vara glada! Och snälla! Och ha det bra! Men jag jobbar på det. Jag tänker på det mer som att jag skapar konflikt än som att jag är elak, då känns det bättre :)

    • Det var skitsvårt i början att vara ”elak” men nu älskar jag det! Nu är det tvärtom. Tristessen slår till när karaktärerna är för vänliga och bara vill vara till lags. För det är som du säger, det är konflikterna som ska till för att det ska vara roligt att både skriva och läsa. I begynnelsen var min huvudkaraktär livrädd för att trampa någon på tårna. Nu är hon utbytt mot en kaxig tjej som åker på en hel del motgångar. Mycket roligare att skriva om än någon mes som hukar sig för minsta vindpust =)

  6. Ofta är man nog lite för snäll och välvillig mot sina karaktärer. Tror jag ibland lider av det med. Vi borde vara elakare, mellanmjölk är ju inget spännande ;) så bra påmint, tack för den. Ska gå och vara lite elak mot mina karaktärer nu hehe.

    • Bra där! :) Här ska ingen karaktär få glida på någon räkmacka om de trodde det. När jag tycker att skrivandet börjar bli tråkigt (känns som jag sagt det här förut) så är det för att handlingen börjar likna en tebjudning för väluppfostrade, engelska överklassdamer. Nä, ge dem lite däng så det händer nåt, hehehe.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s