Nya grepp = omfattande omskrivningar

Mitt nyårslöfte var/är att jag det här året ska skriva om mitt refuserade manus bara utifrån vad min magkänsla säger (och inte skicka det till lektör igen). Hittills går det riktigt bra. Jag lyssnar och analyserar till allt som skaver. Ibland har jag gått i flera dagar och funderat tills jag kommit på en bra lösning. Vid ett tillfälle fastnade jag i en mening som jag tampades med en hel dags tills jag frågade mig varför. Svaret kom ganska snabbt. Scenen var ovidkommande. Den tillförde inte handlingen något av vikt och drev inte berättelsen framåt.

När jag upptäckte det här blev jag glad att jag den här gången stannade upp och tittade på problemet från ett annat perspektiv. Klev utanför bubblan och inte gjorde det jag annars har gjort ibland, stoppade huvudet i sanden och gick vidare. Ibland är det nödvändigt att göra så, rent av ett måste när man skrivet de första utkasten. Men det här handlar inte om något utkast utan om finpolering av ett många gånger genomarbetat manus.

Min plan att förändra en karaktärs personlighet från vänlig och ödmjuk till misstänksam och motsträvig har fått mig att inse att det är en så genialisk ändring att det gett nya idéer. Idéer som förändrar hela berättelsen. Läsaren kommer att få helt nya saker att fundera på och spänningen öka betydligt mer. Även om detta kommer att kräva omfattande omskrivning är jag väldigt exalterad över det hela. Varför tänkte jag inte på det här förut?

Jag tänkte inte på det därför att när jag började skriva så tyckte jag så synd om huvudkaraktären och ville ge henne någon form av trygghet. Nja, nu är det ju inte riktigt så man ska tänka när man skriver, det vet ju de flesta som skriver. Jag tänkte att det räckte väl med allt annat hemskt jag utsatte henne för, men under tiden som jag skrev på manus två så insåg jag hur mycket bättre jag skrev när karaktärerna var mer motsträviga, jävliga.

En annan sak jag tagit med i omarbetningen är att jag inte bara skriver från ett perspektiv utan två. När jag testade detta insåg jag vilken positiv förändring det innebar. Jag kan tillföra en annan viktig karaktärs synvinkel och därmed skapa mer dynamik i berättelsen. Jag har funderat på det här länge och studerat hur andra gör. Skulle det krävas mycket planering? Orkade jag det? Jag som tidigare ogärna planerat någonting överhuvudtaget. Efter att ha testat så tror jag att det ska gå vägen utan att göra en C-uppsats på upplägget när och vems POV jag ska skriva. Jag kan det här manuset utan och innan och tror (hoppas) att jag ser vems POV som har största värdet för varje scen.

Och det här är jag klar med till sommaren? Haha, tror inte det. So what! Innan mitt nya motto hade jag säkert försökt utan att erkänna det för mig själv. Jag satte deadlines även om jag inte gjorde det medvetet. Nu är det slutlurat och jag gör det jag tycker är roligt. Skriver fantasy. Om det är bra eller inte, det för vi se när slutresultatet är klart. Annars är det väl bara att börja om. Igen.

16 tankar på “Nya grepp = omfattande omskrivningar

    • Jag hoppas det blir tillräckligt bra efter denna vändan ;) Vet inte om jag orkar en vända till men antagligen är jag lika envis och knäpp då och skriver om det igen ;)

    • Jag förstår inte heller varför allt ska gå så snabbt. Efter att en bloggvän uppmärksammade mig på en bok om hur man skriver en bok på superkort tid så ser jag sådana tips överallt på de amerikanska sajterna. Varför är det så himla bra? Blir den bättre bara för det? Knappast. Tror mer på gediget arbete och jag har alltid funkat bäst om jag tillåter mig att få tänka klart :) Tack fina du för pepp! <3

  1. Det är underbart att kunna överblicka saker i sin text som man inte kunde tidigare. Att känna att man utvecklas, som till exempel det du skriver att du ”tittar på problemet från ett annat perspektiv” och att du har ändrat en karaktärs egenskaper och därmed ökat spänningen och djupet.
    Heja, jag tror det kommer att bli jättebra!

    • Det är roligt att våga experimentera med nya idéer. Nu hoppas jag att jag kommer att få bort de där skavande detaljerna för gott och äntligen få till det så det är värt att ge ut i tryck :) Tack för hejarop!! :))

  2. Du är envis som synden och jag måste ändå få säga att det är beundransvärt. Jag är säker på att det kommer belöna sig i slutänden. Jag skickar massor av pepp! Och nej, såklart det inte blir bättre för att det går fort.

    • Hahaha! Ja, jag fattar inte hur jag orkar skriva om manuset gång efter gång, det är som en drog. Jag får ingen ro förrän det är accepterat av ett förlag :)

  3. Så himla tufft av dig att ännu en gång gå in i manuset och jobba om och jobba om. Tycker också att det du skriver om ändringar låter helrätt.

    • Jag begriper inte var jag får all energi ifrån. Egentligen borde jag vara så trött på det här manuset nu och börja på något helt annat men det vägrar släppa greppet om mig. Jag har ju idéer om andra berättelser i huvudet men den här vill bli berättad nästan till vilket pris som helst. Så länge jag har kärleken till det och nya fräscha idéer till förändringar så är det bara att haka på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.