Recension – Thule

Thule

När jag läser den här boken känns det som om jag sitter vid en lägereld en mörk kväll, insvept i värmande älgskinn och lyssnar till en ärrad mans berättelse. För det här är en berättelse mer än en roman i vanlig bemärkelse. I vanliga fall tappar jag lätt intresset när jag får saker allt för mycket berättat för mig i fiktionsromaner, det blir tröttsamt att läsa, men Anders Amnéus som skrivit Thule lyckas märkligt nog fånga min nyfikenhet. Kanske är det för det inlevelsefulla och detaljrika vardagslivet tillsammans med huvudkaraktären Trase Orms äventyrliga öden som håller mig kvar?

Det vardagliga för den tiden som handlingen utspelar sig i är så trovärdigt beskrivet att jag nästan på allvar börjar tro att det en gång funnits troll på riktigt. De har ingen stor roll i handlingen men då och då gästspelar de som de mystiska väsen de är. Trase Orm som vi får följa från det att han blir upphittad på en gård som föräldralöst barn och enda överlevande efter pestens framfart bjuder på minst sagt ett äventyrligt och farofyllt liv. Döden är hans ständige följeslagare. Tränad i stridskonsten blir han en del av hirdmännen (försvarare och knekt åt en mäktig herre/kung) som leder honom ner genom dåtidens Europa men också tillbaka till ett omdanande Skandinavien.

Jag är långt ifrån kunnig i den här tidens leverne och kan bedöma sanningshalten men efter att ha slagit igen den här boken har jag lärt mig en hel del om vikingatidens handel och plundringståg som Amnéus verkar väl insatt i för att få till denna målande berättelse. Historia är ett roligt och spännande ämne, det har jag alltid tyckt, men hade jag haft den här boken att läsa på historielektionen för trettio år sedan hade den inte bara varit roligare utan inlärningen hade också med all säkerhet skett betydligt lättare.

Sista meningen om bokens handling som finns att läsa på baksidan av boken är en perfekt sammanfattning av den; ”Thule är en berättelse om rå makt, liderlig kättja och blod­fläckat stål, men också en berättelse om magiska världar, heder och kärlek.”

Tack Catoblepas förlag för recensionexemplaret!

(Bild lånad från Catoblepas.se)

Annonser

4 thoughts on “Recension – Thule

  1. Ja, tänk om historieböckerna hade varit skriva på ett annat sätt, då kanske betygen hade sett annorlunda ut… Häftigt att få en så fin känsla när du läste boken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s