Me and my self

I dag gjorde jag något AC Collins lärde mig på Författarkliniken. (Hon är skrivpedagog och någon man skulle kunna kalla för litterär samtalsterapuet). Jag hade ett allvarligt snack med mig själv angående den där utsvävande scenen jag fick till mig igår som skulle kräva en ganska stor omskrivning. Först ville jag slå dövörat till men så bestämde jag mig för att lyssna på den där sidan av mig som retade mig så. Dialogen var i mitt huvud, inte högt och ljudligt som AC Collin beskrev det där man också hoppar mellan två stolar beroende på vilken del av sig själv som man pratar med. Nej, det skedde i huvudet och mitt jag var uppriktigt intresserad men givetvis kritisk till vad min besserwisser hade att säga. Ganska snabbt började den där besserwissern att stamma och visste inte riktigt vad den skulle komma med för bra argument varför den där nya scenen skulle in. Det fanns inget logiskt alls utan bara tomma trådar som inte kunde knytas fast i någonting. Visst den var cool och så men bara ett tomt luftslott. Inget att bygga på som gav något sammanhang.

Det var en skön känsla av lättnad när jag vågade möta besserwissern och insåg att det bara var ett sista försök att få dröja kvar i manuset och dess karaktärer. Nu ska det bli klart. Så det så.

Annonser

10 thoughts on “Me and my self

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s