Och plötsligt var kapitlet slut

Sedan ett par dagar har redigeringen gått riktigt bra igen efter en seg vår som varit ganska gungig självförtroendemässigt. Kapitlet jag redigerat överraskade jag mig själv med att skriva om en aning. Och det behövdes. Tidigare var det för tramsigt. Det ska vara känslosamt men inte allt för vekt. Det har inte känts trovärdigt. Nu tror jag att det har fått en helt annan stuns som passar karaktären bättre. Även tuffingar kan vara veka men det får inte bli fööör vekt.

När jag nådde kapitlets slut hoppade jag nästan till. Var det redan klart? Jag har jobbat på det länge men det var ändå en överraskning att det tog slut, som om det skulle vara oändligt. Det känns enormt skönt att skrivlusten är tillbaka för den har definitivt inte varit på topp de senaste veckorna. Det är inget jag har gnällt om här men jag är inte den typen som gnäller. Biter mest ihop och kör på ändå. Låtsas som ingenting.

Nu har jag bara FYRA kapitel kvar att redigera. Sedan ska jag hoppa tillbaka till ett visst kapitel som en testläsare påpekade var lite för tramsigt och gör om. Inget stort jobb. Lite andra justeringar och sedan, sedan ska jag göra den där sista kollen av hela manuset och låta en vän i branschen läsa det. Och sedan ut till förlagen igen. Fy tusan vad jag är bra!

Annonser

8 thoughts on “Och plötsligt var kapitlet slut

    • Vet inte om det blir någon spurt, he he, men det känns så j**** skönt att den stora genomarbetningen av berättarperspektivet ändå närmar sig sitt slut. Tjohoo!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s