Another day in a bubble

Den där febern sedan i torsdags kväll har varit jobbigt envis men idag tycks den ha släppt. Kvar är bara såpbubblan som inkapslar huvudet i en ljudreducerande värld. Jag som är så där sjukt (hehe) positiv ser att jag har betat av en del böcker under helgen. Magikernas Kung, Så Gör Jag och Lex Bok. Emellanåt har jag t o m orkat redigera i manuset. Jag är fortfarande förundrad över att se min utveckling. Det skulle vara lätt att tycka att jag har gjort ett dåligt jobb innan och gräva ner sig i det där offerhålet och sörja men det är inte riktigt min grej. Sedan är det inget dåligt jobb, bara annorlunda skrivet än hur jag vill skriva idag.

Den största märkbara skillnaden är hur jag vill gestalta och återge karaktärernas upplevelser och reaktioner. Jag har i tidigare blogginlägg (långt tillbaka) understrukit vikten av just gestaltning men inte praktiserat det riktigt fullt ut. Det är som om jag har skalat av lite lager på löken och kommit närmare kärnan. Det som de flesta stora författarna trycker på när de vill ge aspirerande författare tips, är att l ä s a. Och just det märker jag är A och O. Det är som drivmedel till bilen, läsning ger fart åt skrivandet, även inspiration och ny kunskap att ”se” det litterära språket. Någonstans mitt i allt det där så hittar man sin egen ton. Ibland springer jag in i en vägg, letar febrilt efter en dörr ut, ibland får jag ha tålamod tills jag ser dörren, sedan kör jag på igen tills nästa hinder dyker upp samma procedur upprepar sig. Men i slutändan är det ändå värt allt. I did it my way.

Och vad passar väl inte bättre än att lyssna på den här låten av Robbie Williams som uppfyller sin dröm att sjunga i Royal Albert Hall i London. Lyssna på texten för den stämmer så bra på den ibland svåra vägen att nå det man så innerligt drömmer om.

Annonser

6 thoughts on “Another day in a bubble

    • Det är en starkt låt. Särskilt så som Robbie framför den. Det är också en stark känsla att veta att man har hittat det som är en sätt att skriva.

    • Jag tyckte om den men han hade kunnat korta ner den lite. Inte mycket – bara lite. Mellankapitlen som handlar om Julia hade kunnat presenterats på ett annat sätt tex. Det stoppade upp farten i äventyren.

  1. Den här känslan att det i slutändan är värt allt slit. Och att man gjorde det på sitt sätt. Den är oerhört betydelsefull.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s