Redigerandets befriande känsla

Jag hann ganska många sidor idag i första manuset. Mycket försvinner och annat läggs till. Framförallt försvinner allt det där dravlet som jag lovade mig själv att rensa bort. Istället lyfter jag fram eventuella känsloyttringar i dialogen eller gestaltningen. Jag får nästan kräkreflexer av det där gamla tramset. Inget fel på känslor. Inte alls. Men herregud, läsaren ska väl inte behöva få karaktärens känslor nertryckt i halsen med våld. Däremellan är jag nöjd med konflikterna. Inget ska vara för slätstruket och snällt. Jag försöker ge karaktären ett mål och skapa samma glöd och karisma som jag tycker att jag fått med andra manuset.

Och så var det ju det där med berättarperspektivet. Jag kan inte hitta den där gnistan som gör att det känns rätt och bra att skriva i tredje person. Än så länge har jag inte nått fram till kapitlet där jag tänkte pröva det men jag testar i tanken på den text jag jobbar med nu och det känns inte rätt. Nja. Vi får se. Jag ska följa Jennys (lektören) råd men vad gäller den där biten vete katten… 

Annonser

9 thoughts on “Redigerandets befriande känsla

  1. Lustigt det där hur man kan uppfatta samma sak helt annorlunda när det har gått lite tid. Satt och rensade bort utropstecken här om dagen, och blev så sjukt irriterad på hur alla karaktärer bara vrålade ur sig allt de sade :-) När jag skrev dit dem en gång i tiden tyckte jag i stället att de gjorde replikerna lite glatt entusiastiska sådär.

    • För egen del vet jag att det handlade om att jag ville försäkra mig om att läsaren verkligen skulle förstå vad det var jag ville få fram. Gaaaah. Jag skriver knappast för idioter :D. Utropstecken är bra. I lagom mängd :).

  2. När jag fick tillbaka texten från omläsningen av lektören så tillkom det en hel del nya sidor och ibland skulle jag vilja säga redigeringens baksida för jag trodde att jag skulle ta bort inte lägga till :)

    • Aj då. Lägga till behöver ju inte vara fel men det beror ju på hur mastigt det var innan. I mitt fall ska det utan tvekan raderas hela kapitel och skrivas helt nytt. Det är jag väldigt nöjd med. Bort bort bort med det långsamma tråkiga :-).

  3. Hoppas hjärtat mår bra av lite vila! Jätteviktigt att lyssna och stanna upp istället för att stressa på.
    Hoppas du får till det med berättarperspektivet också!

    • Hjärtat har vilat men fick sig en sväng om i en liten latino-dans idag eftersom vädret var för trist för en promenad. Älskar att dansa och borde göra det mer som motionsform. I morgon blir det jobb igen och berättarperspektiv ska vi inte prata om :).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s