Lektörsutlåtandet

Under tisdagen kom utlåtandet, plingande i mailen, och fick mig att slita åt mig telefonen och kolla. Jo! Där var det. Femton minuter innan jag skulle gå hem från jobbet. Jag öppnade filen och blev ganska snart blank i ögonen och ett fånigt leende växte på läpparna. Herregud! Läste jag verkligen rätt?

”Det märks verkligen att du har stor fallenhet för att skriva, en naturlig talang.”

Jag är överväldigad av den beröm jag fick. Jag är inget hopplöst fall trots allt. Det finns ett hopp om att jag en dag blir utgiven. Men inte utan ett omfattande ändringsarbete. Det som jag fick bekräftat var att mittendelen tappar kraft och blir för ”snällt”. Jag har känt det här på mig och undrat om jag bara inbillat mig. Nu är jag glad för att min mage är pålitlig och jag kommer att lyssna på den betydligt mer än vad jag vågat. En sak som är säker är att jag kommer inte att bli en relations- eller chic lit-författare. Varje gång tempot går ner och karaktärerna gör något vardagligt är det tråkigt att skriva och det avspeglar sig i texten. I andra manuset har tempot varit högt där konflikterna/utmaningarna avlöst varandra oavbrutet. Jag har själv märkt på språket att jag skriver bättre då.

”Så fort handlingen växlar upp och tätnar lyfter det även rent språkligt; blir mer målande, uttrycksfullt och energiskt.”

Sedan är det det här tramset som jag kallar det. Inte lektören! Att jag skriver för mycket om vad karaktären tänker och känner periodvis. Jag har skippat det dravlet i andra manuset och hej och hå vad det ska rensas från dravel i första manuset nu när jag vet vad som funkar.

”Det finns många styrkor i det här manuset; huvudpersonens utveckling från mobbad tjej till xxxx, det mytologiska stoffet och det ofta målande, energiska och uttrycksfulla språket.”

Men jag kan verkligen inte ligga på sofflocket för de här värmande kommentarerna. Uj nej! Jag behöver skruva till karaktärerna. Ge huvudkaraktären ett mål i mittenpartiet och bikaraktärerna tydligare roller. Göra antagonisten mer närvarande. Och så var det ju det där med berättarperspektivet. Ska jag byta från första till tredje just för att möjliggöra antagonistens fientliga närvaro mer än vad jag har i nuvarande version? Mycket att fundera på. Nu ska jag ta några dagar till att smälta det här.

Annonser

23 thoughts on “Lektörsutlåtandet

    • Jag är oerhört nöjd med kritiken. Det enda jag biter på naglarna för är om jag verkligen måste byta berättarperspektiv. Jag gillar verkligen att skriva i första person men så innebär det ju svårigheter med inslag från andra perspektiv. Hm. Funderar ett tag till…

  1. Utvecklande med lektörsutlåtande, kul också!
    Trevlig blogg du har!
    Jag läste din kommentar på Skrifvas blogg, om mörker. Blev nyfiken, försöker just skriva min första mainstreamroman och vill verkligen få in mer mörker, så jag funderar en hel del på mörker just nu och vad det egentligen innebär, hur man ska uttrycka det. Spännande.

    • Varmt välkommen :)! Mörker är min drivkraft i skrivandet. Inte bokstavligt talat utan i form av hotfulla situationer, blod, svek, död och andra hemskheter som utmanar min huvudkaraktärs gränser. Om du skriver din första roman så är mitt tips att våga ställa till det för din karaktär(er). Rycka undan mattan under fötterna och tränga in dem i hörn. Jag var alldeles för snäll i början men du ska se att du hittar greppet snart :). Övning ger färdighet.

    • Tack :)! Det bästa var nog att jag fick en hint om när jag skriver bra. Jag har alltid tyckt vardagliga saker har känts tråkigt att skriva och nu vet jag att jag ska skriva sådant så lite som möjligt.

  2. Oj så spännande. Det låter ju jättelovande. Och inspirerande. Nu måste jag också sätta fart så att jag har något bra att skicka till en lektör.

    • Ja, gör det! :-). Du kommer inte att ångra dig. Att anlita en lektör är en väl värd investering som jag tror kortar ner antal refuseringar betydligt.

  3. Vad roligt, Carola! Att det var värt det och att du fick höra så mycket positivt och att du fick nya idéer. Och också att du vet att du hittat rätt, det du vill skriva och passar för dig. Jag letar lite där fortfarande, funderar på vad som är ”min grej”. Funderar dessutom, som du, på att byta berättarperspektiv i manuset men har inte helt bestämt mig. Det är ju rätt mkt jobb med det också:o) Lycka till med bearbetningen!

    • Det här var bland de bästa beslut jag tagit. Jag tror att om man lyssnar mer på magkänslan så vet man vad ”sin grej” är men ibland behövs det någon som talar om det. För många tvivel kan surra och störa för att man ska våga tro på magkänslan. Tack för lyckönskningarna <3!

  4. Åh vilka härliga ord. Grattis!
    Som sagt, är så himla nyfiken på ditt manus och den där lektörens ord dämpade inte nyfikenheten direkt ;)
    /Heléne

    • Det är jättekul att du med flera är så nyfikna på mitt manus. :-)). Nu ska jag försöka komma igång ganska snart och få färdigt det där manuset någon gång så förlagen kan nappa på det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s