Kaninspår i all ära

För att fortsätta lite på det där som jag diskuterat med några av mina bloggläsare i föregående inlägg, hur man skriver slutet. Varje bok i en trilogi får inte sluta (inte för mig i alla fall) med en stor cliffhanger som lämnar läsaren snopen och frustrerad. Det kan finnas något som lämnas obesvarat och inspirera läsaren till att föreställa sig lösningen själv men ändå lämna de viktigaste svaren så man kan lägga ifrån sig boken och vara nöjd. Det var jag nära att misslyckas med i del två jag skriver på nu.

Kaninspår i all ära som jag kallar mina stickspår men efter att ha lämnat den sista scenen för en middagspaus i går kväll kliade och kröp det oroligt i kroppen. Något var på väg att gå åt helt fel håll och jag visste precis vad det var för fel jag höll på att göra. Istället för att börja summera och dra åt säcken öppnade jag den ännu mer. Jag gav fart åt nya uppdrag och äventyr. Har fått blodad tand för det kan jag säga men som tur är är jag bra på att lyssna på min kropp och vad den känner. Efter middagen backade jag en halv sida och skrev om den. Min karaktär har ett sista uppdrag och det finns inte plats för fler. Däremot får det gärna komma i tredje delen och där kan det här kaninspåret på en stor stor betydelse. Bra med magar som också vill blanda sig i och skriva, he he.

Annonser

8 thoughts on “Kaninspår i all ära

  1. Precis. Man kan endast sluta med en stor cliffhanger ifall följande del kommer ut efter en månad. Och det gör den ju inte. Då är det nåt annat man skriver. Dvs cliffhanger är inte bra i slutet utan läsaren behöver vara nöjd och samtidigt ana att det kan bli mer. Att man gärna vill ha mer också.

    • Det där sista är verkligen något jag vill uppnå. Ett bra slut på första boken säljer även den andra boken. Är faktiskt lite fundersam på om jag har lämnat en för stor fråga i första manuset. Den löper genom hela boken men blir läsaren nöjd med svaret? Får se vad lektören säger annars ska jag nog ändra lite i detaljerna. Vet nog hur jag ska göra när jag tänker efter utan att behöva göra ett allt för stort ingrepp.

    • Förstår precis vad du menar! Man bläddrar och undrar om det har försvunnit några sidor tills man förstår att det var så där det slutade. Jag lovar att inte göra så :-)!

  2. Tycker många utländska böcker slutar med en stor WHAT?!! och jag är inte alls förtjust i det. Ofta tar det 1 år innan nästa bok kommer och då blir väntan mer frustrerande än förväntansfull. Jag gillar att känna mig nöjd, men ändå sakna karaktärerna och vilja återse dem.

    • De utländska förlagen har tydligen både råd att misslyckas med försäljningen och tilltro till författaren för att våga ge ut en första del som slutar med en cliffhanger. Antal bokköpare är med andra ord betydligt fler än i vårt land. Läskulturen en annan också antar jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s