Reflektioner

Igår fick jag ner 1700 ord och känner mig väldigt tacksam över det flyt jag har just nu. Egentligen borde det flyta på lika bra till the end av manuset men det kommer säkert dagar av tvivel att språket är skit eller att jag fastnar i en liten löjlig detalj. Det värsta hotet är tröttheten som alltid drabbar mig under veckokvällarna. Det spelar ingen roll hur mycket jag vill och försöker så stockar sig orden i fingrarna. I huvudet kan jag ha scenen klar för mig men att få ur mig något är lika segt som att trycka ut kola ur en tandkrämstub (vad nu kola skulle ha där att göra). Det är helgerna som gäller för att få något gjort på allvar.

De senaste dagarna sedan jag blev provocerad av bloggtiteln; Have vampiers lost their bite? på Bonnier Carlsens blogg så har resterande upptaktsscener fallit på plats i huvudet. Det är anledningen till att jag tror att det kommer att flyta på ganska smärtfritt de kommande 30 000 orden (minst). För en del kanske 90 000 är mycket för att vara ett utkast men jag skriver ganska färdig text redan från början. Jag vill få med gestaltning så mycket som möjligt men hakar jag upp mig, går jag vidare och tänker att det tar jag sedan. Lika dant är det med miljöbeskrivningarna. De får göra störst avkall i första utkastet men ibland fuskar jag och unnar mig att lägga ner tid på dem bara för att jag tycker så mycket om att skriva dem. Jag är definitivt inte den som målar ut miljön sida efter sida. Tidigt lärde jag mig genom att studera böcker som var bra på miljöbeskrivningar att det räcker med bara en till tre meningar. Högst tre! Det finns alltid undantag men lagom är bäst. Det är inte mängden ord som gör bilden klarare för läsaren utan nyckelorden. De där orden som är laddade med något och skjutsar läsaren vidare i sin egen fantasi så man tror att man har läst hur det såg ut när man tänker tillbaka. Utmaningen är att hitta nyckelorden och lita på att läsaren gör resten av arbetet. Så är det med gestaltningen också. En bra skriven bok är för mig lite av magi när den är skriven på det sättet jag beskriver och det är utmaningen som jag älskar med mitt eget skrivande.

PS: Det här är mitt 500:ade blogginlägg

Annonser

10 thoughts on “Reflektioner

  1. Grattis till nummer 500.
    Och i övrigt håller jag väl med, inte mycket man ska vrida in för miljöbeskrivningen, snarast välja ut det som visar hur platsen fungerar.

  2. Grattis till nr 500! Jag håller med om att man inte ska beskriva för mycket. När jag läser får jag snabbt en bild hur det ser ut. Ibland lägger då författaren plötsligt något mer som inte passar in i min bild, tex att en dörr är till vänster när jag har föreställt mig att den är till höger. Det svåra med att skriva är att hitta den rätta balansen.

    Ps. Vill du vara gästbloggare hos mig/bli intervjuad av mig? Maila mig på i-natten@hotmail.com om du är intresserad. :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s