Mycket ska tryckas in

Nyligen hade jag lite idétorka om vad jag skulle klämma in före slutscenen men nu är jag istället orolig för att det är för mycket. Första delen jag skrev hamnade på 134K och jag vill försöka begränsa mig så att det inte blir mer den här gången. Nu är jag på 55K och det är massor jag behöver klämma in för att sy ihop de lösa trådarna som sladdrar lite här och där.

Innan jag började skriva på del två hade jag bara hur den skulle börja, en mittenscen där jag är nu och slutet på ett ungefär. Av bara detta har det växt med hur många scener som helst på vägen. Märkligt hur jag egentligen vågar kasta mig utför ett stup och lita på att jag kommer att landa med båda fötterna stadigt på marken. Jag tvivlar aldrig ett unns på att jag kommer att fylla 300 sidor med en berättelse med bara tre grundscener. Det är som att öppna en rysk docka som döljer en ny docka, och en ny, och en ny, och en ny… Det händer ganska ofta att jag fastnar i detaljer som måste bättras på nu under skrivfasen. Det är svårt att låta bli att släppa hur jag ska gestalta en karaktär på bästa sätt och måste tvinga mig att gå vidare. Det är ju trots allt bara ett utkast men jag känner så intensivt för scenerna att jag vill få ner dem så ”bildmässigt” som möjligt. Tänk om jag har glömt till redigeringsfasen vad det var jag ville få fram? Någonstans verkar jag tro det samtidigt som jag vet att varje scen mår bra av distans. Att mogna. Som tur är har jag inget som helst behov av att gå tillbaka mer än högst två sidor när jag startar en skrivsession men i tankarna hoppar jag hej vilt att det och det borde jag utveckla och färgsätta (gestalt- och miljöbeskriva).

Nu är det fredagkväll och övriga familjemedlemmar pysslar med sitt. Dags att knäppa på filmen i hjärnan igen och se vad som händer i skogens skuggor där karaktärerna befinner sig just nu.

Annonser

4 thoughts on “Mycket ska tryckas in

  1. Ja, det är häftigt och jag är själv förundrad över hur allt bara kommer till mig i skrivande stund. Självklart hakar det upp sig ibland och idéerna vill inte flöda på som jag vill. Då tjurar jag ett tag men efter ett par dagar kommer jag igång igen. Att planera är dödstråkigt och bortkastad tid. Det ändrar sig ändå till något helt annat under resans gång.

  2. Ja så där kör jag också. Inte så mycket i början utan grejerna liksom förökar sig ändå. En scen föder en annan och plockar upp en tredje och smäller omkring åt olika håll. Mycket skönt när flytet är som bäst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s