Teknikstress

Jag läste ett mycket bra inlägg av Katarina Persson om hur sociala medier tar över våra liv och hennes tankar speglar lite av mina egna tankar de senaste dagarna. Tidigare har jag haft ambitionen att skriva ett inlägg här varje dag och läsa igenom så många skrivarbloggar som möjligt. Helst också kommentera på alla. Men sedan några dagar tillbaka bestämde jag mig för att kolla igenom skrivarbloggar bara ett par, tre gånger i veckan. Och kommentera högst sporadiskt. Det har tagit alldeles för mycket av min begränsade tid att ha stenkoll på vad som händer varje dag och beslutet gör mig mer avslappnad. Jobbet kräver mycket av mig just nu och för ett år sedan drabbades jag av hjärtklappning som visade sig vara stressymptom. Nu har det börjat komma tillbaka och nu när jag vet vad det beror på kan jag styra så att det inte blir värre. När det var som värst förra året gjorde jag några resor med ambulans till akuten där de ville få till det att jag hade panikångest. Det gör mig förbannad att de inte gjorde en grundligare utredning utan viftade undan mig som besvärligt fruntimmer. Tack vare egna efterforskningar och kontakt med företagshälsovården förstod jag att det var stress och kunde med tankens kraft tvinga mig att slappna av och inte ta allt på så stort allvar. Jag har det ett duktighetssyndrom där jag måste göra allt perfekt och helst så snabbt som möjligt. Det syndromet har jag tvingat undan och herrejösses vad skönt det är att få vara nöjd med det lilla.

På tal om att vara nöjd. Måste få berätta att jag fick så fint beröm av min kollega idag. Vi skulle sätta oss och skriva en sammanställning på vår upplevelse av införandet av ett verksamhetssystem för två år sedan och jag öppnade upp word, började skriva och fick sällskap av min kollega. Inom en minut smet hon tillbaka till sitt rum (med mitt godkännande) eftersom tangenterna rasslade på. Efter tjugo minuter hade jag skrivit klart två sidor. Kollegan tyckte att det jag skrivit ihop var otroligt bra och underströk att jag utvecklats enormt mycket på de knappa fyra år jag jobbat där. Min reflektion är att mitt skrivande på kvällarna även har smittat av sig på det jag skriver inom jobbet. Det värmer så gott i hjärtat att ha kollegor som ser det och också uttrycker det. Nu vill jag att ett förlag säger att mitt manus är toppen och vill ge ut det också.

Annonser

26 thoughts on “Teknikstress

  1. yuhuu! allt skrivande börjar ge utdelning även i arbetet! Härligt! och självklart kommer ett förlag att få upp ögonen för ditt manus. Fattas bara annat! :-)

  2. Jag förstår precis det där med att försöka hänga med, göra inlägg i bloggen dagligen, uppdatera sig, kommentera osv. Samma här! Jag hinner bara inte med!!! Vill ju så gärna men ibland går det bara inte!

    Vad roligt att ditt skrivande går framåt så bra!!! Att det till och med smittar av sig på jobbet och att det utvecklar dig positivt!
    Det är du verkligen värd.

    • Det är just det där, man vill så himla gärna men hinner inte. Dygnet borde ha fler timmar men jag misstänker starkt att det inte skulle hjälpa :-).

      • I Värmland finns ett uttryck som heter: Litt tå hörtt = Lite av varje. Alltså, jag har försökt hinna med lite av varje varje dag men kanske det fungerar bättre att en dag göra det och en annan dag göra något annat. Jag vet inte. Struktur är viktigt och disciplin. Men ibland hjälper inte det för det går inte att klämma in allt det jag vill göra när jag har ett jobb, två barn och allt det medför. Oftast tänker jag; Det blir nog bättre bara barnen blir äldre och mer självständiga. Vet inte om jag lurar mig själv. Vi får ta en dag i taget helt enkelt :).

      • Struktur och disciplin är helt klart viktigt. Men det hjälper ändå inte alltid. Man är helt enkelt för trött eller inte har tid! Eller som igår när jag tog i alldeles för mycket på jobbet på dan, och helt kraschade sedan. Är fortfarande trött idag och det knäcker energin och tankeförmågan.
        Och jag har så många bloggar jag vill kolla in nu, som bara ligger och väntar. Vissa in ägg har legat i flera dagar på att jag ska läsa och se bilderna, så jag måste nog ignorera dem.
        Jo hoppas det blir bättre. Jag har inga barn att ”skylla på”. Får väl vänta in när jag blir pensionär… hmmm…
        Och fixa mig lite kaffe…

      • Krävande jobb är döden för energin och det är svårt att acceptera att man inte har ork över till det man tycker om och brukar göra. Jag tror ändå att du är på rätt spår (känns så för mig) att ignorera informationen som ständigt strömmar där ute i etern. Strömmen finns kvar när orken och lusten kommer tillbaka :). Det jag missat får jag lov att överleva.

      • Jag är ju på en ny arbetsplats och det direkt efter att jag flyttat. Nä inte konstigt man är rätt slut.
        Och du har rätt i det andra. Strömmen finns ju där även sedan. Kanske ser den annorlunda ut. Kanske följer man andra och andra följer mig.
        Det beror ju lite på hur man utvecklas och vad man kommer att göra. Känns som om jag inte riktigt vet vad jag ska satsa på nu. Att lägga in bilder då och då känns lätt. För lätt???

  3. Jag lider också av ett duktighetssyndrom, men försöker jobba på att slappna av och göra så gott jag kan istället. Det föder alldeles för mycket ångest annars. När det gäller bloggen och att följa andras bloggar så tycker jag att man ska göra det man hinner och orkar. Skrivandet måste alltid komma först!
    Kul att ditt skrivande har smittat av sig på jobbet :)

    • Jag har lyckats släppa på duktighetskravet till en acceptabel nivå. För två dagar sedan blåste det som sjutton här och hela trädgården blåste in genom dörren varje gång vi öppnade den. Jag har fortfarande inte dammsugit. Bara plockat upp de största löven så dammråttorna inte ska få fjäll :D. Blir väl till att dammsuga i helgen.

  4. PS tycker det var bra att du själv insåg vad som var fel när inte läkarna gjorde det. Det är faktiskt lite skrämmande tycker jag, att de bryr sig så lite att man själv måste ställa en diagnos.

    • Vet du vad det knäppa var? Att det var en sjuksköterska som undrade om jag hade ett stressigt jobb. Och hon tittade bara till mig när jag låg ensam i ett rum på akuten. Det krävs styrka för att få hjälp i det här samhället.

  5. Man måste vara frisk för att kunna vara sjuk i det här landet.
    Det är viktigt att se det lilla och inte bara jaga efter det stora hela tiden. Det är ingen som tackar en när man ligger där på britsen och det känns som om hjärtat håller på att hoppa ur bröstet. Skönt att du mår bättre idag och det är viktigt att lyssna på kroppens signaler.
    Man vill ju hinna läsa allas inlägg och även kommentera men tiden finns inte alltid tyvärr.
    Må så gott och många styrkekramar till dig <3

    • Tack gulliga du <3! Jag har lärt mig leva med ett stresskänsligt hjärta och på sätt och vis är det bra att ha en inbyggd varningscentral när det är dags att varva ner. Men som du säger, det är till att vara frisk för att få hjälp med det sjuka. Och enligt nuvarande regering är sjukdomar datumbegränsade så efter ett år så ska det sjuka ha försvunnit och du kan återgå i jobb som vanligt. Mhm…

  6. Har också haft ”problem” med det här att allt ska vara så perfekt och oroar mig hela tiden för att hinna med allt. Men jag antar att man måste släppa på kraven och det känns som om du lyckats med det nu! Och sociala medier är en stor anledning till stress. Lite därför jag hållit mig ifrån bloggandet tills nu … Kram!

  7. Vissa krav har jag kunnat släppa på men nu har det gått två, tre dagar utan att jag läst bloggar (förutom några enstaka) och det känns som om jag varit ”borta” i flera veckor. Men jag inser med aktiviteten på min blogg och kommentarer att jag inte glöms bort trots det. Herregud så dum man är ibland :D. Det känns fånigt att ens erkänna att jag tänker så men jag misstänker att jag inte är ensam :p.

  8. Klokt att ta det lite lugnare, Carola! Jag fick liknande symptom för en tid sedan och bytte till sist jobb för att få en bättre situation, där jag hoppas klara av att skriva vid sidan om. Sköt om dig!

    • Tack Manne! :)) Det är viktigt att ta hand om sig själv för det är det ingen annan som gör. Att byta jobb är ett sätt. För min del är det inte aktuellt eftersom jag kan påverka arbetsmängden genom att prioritera på ett annat sätt och med stöd från chefen tack och lov. Jag är glad att jobbytet fungerade för dig och ger resultat ute i bokhandeln snart :-).

  9. Har suttit och funderat i liknande banor ett tag. Att ifall det blir för mycket så måste man lägga om. Bra gjort av dig alltså att ställa om med de sociala medierna. Man ska ta det man behöver av dem och strunta i resten. För stress, nej tack. Och ännu värre att behöva åka in akut för stress. Heja dig som förstått själv att trappa ner och ägna dig åt det som är viktigast.

    • Jag mår redan mycket bättre av att inte hänga över bloggarna varje dag. Det säger sig själv att det inte funkar när jag jobbar 80%, servar ungar och make och samtidigt försöker skriva så ofta jag kommer åt. Inläggen på bloggarna försvinner ju liksom inte :-).

  10. Förstår precis! Sociala medier och allt det där kan verkligen få en stressad. Och bloggen ska ju vara kul, att surfa runt ska också vara kul, inget man blir stressad över. Och ibland kan det dessutom ta tid man skulle behöva till skrivandet.
    Och det där med hjärtklappning… Hade precis samma symptom för ett par år sen och då berodde det främst på väldigt mycket jobb och mycket i det sociala generellt. Väldigt mycket bättre nu, man ska ta symptomen på allvar!
    /Heléne

    • Intressant att det är fler som har haft de här symptomen med hjärtklappning. Jag trodde att jag var lite udda eftersom läkarna inte nämnde att det kunde bero på stress utan jag fick komma fram till det själv. Nåja, nu har jag kunskapen och kan påverka situationen. Att ägna mig åt sociala medier får bli avslappning framöver och inte något som måste betas av :-).

  11. Visst är det svårt, å ena sidan vill man hänga med bland alla sociala medier men å andra sidan tar det väldigt mycket tid. Det är inte lätt alls. Härligt med fin respons, man blir alltid lika glad över det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s