Någon skriker blod

Jag strävar så gott jag kan efter cliff-hangers mellan varje kapitel. I första manuset är varje kapitel i genomsnitt på arton sidor. Nu kortar jag ner dem i del två, uppföljare alltså, till ungefär tio sidor. Nu hade jag nått dit och det slutade så himla tråkigt. Någon blev trött och ville sova och hur kul är det då att byta sida och börja på nästa kapitel. Inte blir jag särskilt nyfiken och sugen på att fortsätta läsa.

Då måste något drastiskt hända. Vad är spännande? Vad skulle få mig att vända det där bladet. Blod! Någon skriker hysteriskt i telefonen mitt i natten att det är fullt med blod … Det gav mig en ledtråd att ge karaktärerna en ledtråd som så desperat letar efter ledtrådar. Blod är bra ledtrådar. Tycker ni om blod? I böcker alltså.

Jag gillar hur man tvingas kasta in något för att få det att röra på sig. En liten händelse kan bära på stora saker. Som toppen på ett isberg. Lite av den där toppen har visat sig för mig nu. Wuhuuu vad jag älskar att skriva just nu. Märks det att jag är lätt euforisk :D?

Annonser

8 thoughts on “Någon skriker blod

  1. Det är så bra att du är entusiastisk, för det smittar :) Och blod vill man såklart läsa mer om. Såg tipset någonstans att gärna låta cliffhangern hänga ett tag, så att man kanske inte får svar på var blodet kommer ifrån direkt i nästa kapitel (som jag nog alltid gjort hittills) utan först i nästnästa eller ännu senare. Så kan man byta fokus däremellan och ändå hålla kvar läsarna, som väntar på blod.

    • Åh, vad glad jag blir att min iver smittar av sig :))! Du ska veta att jag är bra sugen på att låta dig läsa men jag bara måste-måste-måste bärga mig tills utkastet är klart! Både skrivandet och tempot i handlingen sker i en rasande fart och jag känner mig som en given kandidat till Nobelpriset just nu :D.

  2. Jag försöker också få till cliffhangers i slutet av mina kapitel! Har dock ställt till det lite för mig nu när jag lägger till en massa scener och måste gör om kapitelindelningen. Men det är en av de saker jag tycker är allra roligast med skrivandet, Att se till att dramaturgin hela tiden funkar och att spänningen är på topp!
    PS: Alla gillar väl blod??? :)

    • Aotch! Det låter som du har ett tufft jobb framför dig med att klämma in scener och för att inte tala om ny kapitelindelning. Jag ryser. Du kommer garanterat fixa det med lite tålamod och envishet. Testläsaren hittar det du missar vet du, så var lugn :) En sak i taget <3.

  3. Blod är fint. I synnerhet om du kan hålla på det ett tag och låta blodet typ koagulera medan läsaren väntar. Eller börja koka, hellre än stelna. Och om du på det viset kan få fram mer bitar som hör ihop med berättelsen så är det ju riktigt mitt i prick. Ju viktigare just det blodiga samtalet är, dess bättre.

    Och din iver ska du hålla fast vid, förstås. Man behöver ivrighet för du vet ju hur allt går i vågor i skrivandet. Har man flyt, så ska man flyta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s