Har kört fast i grammatiken

Jag skriver i preteritum (Imperfekt) men hur sjuttsingen skriver jag när karaktären tycker till om något med sin berättarröst och inte dialog. Tex att hon ”tycker om äldre trähus” eller ska jag fortsätta med preteritum ”tyckte om äldre trähus”. För mig är det inte självklart med vare sig det ena eller det andra. För om jag skriver att hon tyckte om äldre trähus, gör hon inte det längre i framtiden eftersom jag använder tyckte? Ska jag ändra till tycker? Hur ska det vara? Jag behöver verkligen er hjälp här för jag har kört fast!

Annonser

8 thoughts on “Har kört fast i grammatiken

  1. Svårt att säga när man inte har sammanhanget. Men om det är något hon säger eller tänker borde det väl vara presens? Om det däremot är narrative kan det nog passa med imperfekt om resten är skrivet i det. Det är iaf vad jag tror.

    • Jag är också inne på att fortsätta med imperfekt samtidigt som det också låter konstigt. Tex: ‘Jag hade alltid tyckt att villaområdet var vackert med sina 30-talsvillor…’
      Har hon slutat att tycka så sedan eftersom jag använder ‘hade tyckt’? Jag försöker titta i andra böcker och det skrivs lite olika i en och samma bok.

  2. jag tycker :) det låter bättre med ”hon tyckte om trähus” eftersom det är så du skriver. Det känns inte som om det har något att göra med att hon inte skulle tycka om husen i framtiden.

    Exempel: Promenaden genom den lilla byn är uppfriskande. Rebecca tittade upp mot solen som försökte titta fram genom molnen. Efter en stund skingrade sig molen och försvann bort mot horisonten.
    Rebecca var ett betongbarn men hon tyckte om de små trähusen där de stod uppradade längs med gågatan i byn som små leksakshus.

    Vet inte om du är hjälp av det här Carola :) jag blir själv så osäker på vissa skriv-tekniska saker i bland att de känns som en salig röra. Lycka till!

    • Exemplet var precis så som jag nog helst vill ha det. Jag blir bara så förvirrad eftersom en av mina korrekturläsare ansåg att tempuset borde ändras till presens i en mycket liknande text. Jag är mer inne på ditt och Katarinas förslag i det här fallet.

  3. Grejen med det här med imperfekt och presens är ju att man inte slaviskt måste följa det längs hela historien, utan kan bryta av om det passar. I ditt exempel, hade jag nog använt presens, alltså: ”Jag har alltid tyckt att villaområdet är vackert med sina 30-talsvillor…” Grejen när man bryter med presens (från tidigare preterium) är att man som läsare nästan upplever att karaktären vänder sig till den som läser. Man kommer den m a o väldigt nära. Men, som Kati också är inne på, det är lite svårt att avgöra när man inte har sammanhanget. Kör på känslan är mitt råd. Jag tycker i alla fall att det är riktigt snyggt om det görs vid rätt tillfällen :-)

  4. Instämmer med Lee och andra. Det finns inte nåt exakt man kan säga om det där utan det beror på sammanhanget. Men du kan ju foga in småord som ”alltid” för att visa att det inte är nåt som upphört utan att du hellre håller dig till ett visst tempus. Sen kan du tänka på att såna där grejer håller man ofta på och ändrar av och an väldigt många gånger (har jag gjort i alla fall). Alltså vad vill du uppnå genom presens? Närhet? Eller att det faktiskt är viktigt att det inte är nåt personen ifråga slutat tycka om? Dessutom om det är inne i en berättelse så att man redan hunnit fastna i texten, då kan det också handla om hur karaktären låter. Och sen, förlag, de språkgranskar, och eftersom jag räknar med att du ska få ut boken så…

  5. Exakt som Kati säger. Det som sägs och tänks, ska vara i presens även om du gör tillägget ”tänkte hon”, eller ”sa hon.”
    Ex:
    jag älskar honom, tänkte hon. Jag älskar honom och har alltid gjort.
    ”Jag älskade honom” får en helt annan innebörd.
    I den löpande texten kan du skifta någon gång, men var noggrann så att du inte byter mitt i en mening. Helst nytt stycke.

  6. Jag har gjort precis som Kati och Åsa säger, tankar och dialoger alltid i presens. Jag tror det skulle låta konstigt med en dialog där man talar i imperfekt om det inte är så att händelsen personerna talar om är i imperfekt. Mina personer tänker en del när de drabbas av konflikter och intriger och problem, och de tänker alltid i presens även om jag skriver i det allvetande imperfekta tidssnittet. Lycka till!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s