I går kväll blev det inget redigerat. Jag tittade inte ens på Manuset. När jag väl fick tid var jag för trött. Dagen för övrigt var bra och lilltjejen lussade på dagis. Också hon valde att vara tomte som sin storasyster. Eftersom lussandet var utomhus fick hon ha en tomterock istället för en klänning. Underbart söta ungar som tar i ända från tårna för att visa vad de kan.
Här kommer dagens citat ur; The 101 habits of highly successful novelist.
I find that what I write when I force myself is generally just as good as what I write when I’m feeling inspired.
Tom Wolfe
Bra citat. Man ska inte vänta på inspiration. Bara sätta sig ner och skriva!
Så har jag gjort när flowet inte infunnit sig. När jag började skriva på min bok och inte riktigt visste hur en scen skulle fortsätta skrev jag vad som helst bara för att inte stagnera. Jag var rädd för att jag skulle ge upp allt för snabbt och att det var en ”fluga”, något som skulle gå över om jag inte skrev något varje dag. Nu vet jag att skrivlusten inte går över och på köpet lärde jag mig sätt att komma över skrivkrampen. Skriv, skriv, skriv…
Ja, det är det allra bästa faktiskt om man kör fast. Att försöka jobba sig igenom det. Fast då och då kan det förstås också hjälpa att få lite distans till det. Bra citat :-)
Distans är också väldigt bra. Vi behöver samla på oss nya inrtyck, erfarenheter och reflektera över scenerna så att de skapar ett sammanhang. Så där har du alldeles rätt – distans är inte att förakta :-).
Bra, jag ska ta till mig citatet och ditt tips att bara skriva vad som helst. Jag har ju tyvärr fastnat lite. Om man skriver vad som helst kommer man vidare och om ”vad som helst” inte blir bra kan man ta bort det senare.
Vid ett tillfälle hade jag en helt sjuk scen som inte ville försvinna. Jag skrev ner den för att komma vidare och sedan när det var dags för andra omgången hade hunnit få en mycket bättre ide som jag använde istället. Det jag vann på var att jag kom vidare. På så vis kan jag inte se det som slöseri med tid utan jag har förstått att det är så här med alla författare :). Så skriv, skriv, skriv… Hur knasigt det än är ;). Även sångare sjunger upp sig med nonsensord, hehe.
Håller så med Tom Wolfe. Har också bara satt mig ner och skrivit och insett att det inte har nån som helst betydelse om jag är på hugget eller nä, text blir det ändå och alltid behöver den slipas efteråt.
Oavsett vad jag skriver, krystat eller i flow så ska det redigeras. Då är det som du säger bara att skriva på :).
Tommy Körbergs nya bok heter ”Sjung tills du stupar” (har inte läst den och kommer nog inte göra det heller). Men jag har inspirerats och kör lite på det mottot fast ”Skriv tills du stupar!” :D
Känner det samma och jag har alltid nått mina mål envis som jag är. Jag har stupat några gånger men rest mig igen och kavlat upp ärmarna. Heja dig Jenny och kämpa för du kommer att klara det!
jag håller också med citatet, disciplin är precis lika bra för skrivandet som inspiration (för att återkoppla till mitt blogginlägg förra veckan ;) ) Ofta blir det kanske till och mer genomtänkt eftersom man måste tänka till och inte bara bubblar på av pure passion.
Nej det räcker inte alltid att bara dagdrömma. Det krävs lite medvetenhet också även om man är lite som jag – en renegade som kör på utan att ha något specifikt mål/plot :-).
Pingback: Sitt inte och vänta på inspiration | Anna Keiler
Det är helt sant för mig också, det var en ögonöppnare när jag kom på det.
Så sant så sant. Jag har lärt mig att tvinga mig ner i skrivstolen även om jag inte känner inspiration för när jag skrivit de första orden eller läst igenom det jag skrivit förut, så kommer inspirationen alldeles av sig självt och så rinner orden ur mig.
Att bara läsa det jag har skrivit redan är inspirerande. Oftast börjar jag så och läser först tre, två sidor för att komma in i handlingen.