Att hålla fast vid sina drömmar

I dag är jag hemma och vabar. Lilltjejen hade feber i natt och får stanna hemma idag vilket jag själv är glad för. Då får jag en dag att bara vara.

Förtydligande: Efter kommentar vill jag förtydliga ovanstående att jag inte är glad över den egentliga anledningen till att vara hemma. Det jag är glad över är att hon är pigg och vi får en dag helt själva vilket vi båda behöver :-).

Jag har haft tid att läsa lite under morgonen ur:

20121203-220948.jpg

… som jag fick av fina Katarina i födelsedagspresent. Den får mig att tänka till vad jag har för mål och varför. Skriver jag enbart för att bli utgiven? Jag tror inte det. När jag föreställer mig att sluta skriva så blir det svårt att andas och livet känns så fattigt och mörkt. Alltså skriver jag för att jag vill berätta. Enligt boken är det det som förläggarna kan bygga ett författarskap på. Jag hittade en annan berättelse eller snarare öde som beskriver vikten av att inte ge upp. Det är Andrew McAleer som delar med sig:

A few yers ago, I heard a music producer speak at Harvard University. The producer told a story about a band manager who many years ago represented a small pop band that he hoped would  one day cut a record. The manager had numerous connections in the record industry, but every time he played the band´s demo tape to a prospective producer, he received a rejection. In fact, he literally exhausted every record label in his country, receiving rejections from every single one of them.
Desperate, the manager finally tracked down a producer of comedy records, the producer I was now listening to. As a favor to the manager, the producer heard the band, he didn´t think they were very good, but he decided to give them a chance for two reasons. First, he could see how much the members of the band truly believed in themselves and their work. Second, he thought they were funny.
The band? John, Paul, Gerorge and Ringo – The Beatles.

McAleer avslutar stycket med att dina idéer och ditt arbete är lika bra som någon annans. Dröm stort och håll fast vid dina drömmar.

Det tycker jag vi tummar på, eller hur :-)?

Annonser

15 thoughts on “Att hålla fast vid sina drömmar

  1. Yayy! Vilken framgångssaga! :) Älskar att höra sånt. Och jag tror jag har hört liknande historier om hur både JK Rowling (tror jag det var) och Stephenie Meyer till slut hittade ut till läsarna. Genom att aldrig ge upp, alltid försöka igen, och igen, tills! Såklart vi tummar på det.

    • Jag behöver också höra sådana här historier och peppa mig inför utskick av manus till förlagen. Boken jag fick av dig är full av peppande skrivhemligheter från kända amerikanska författare. Den gör mig mer och mer målmedveten att det är det här jag vill. Förresten har jag aldrig tvivlat över vad det är jag vill men pepp är aldrig fel.
      Jag höjer min tumme och tummar :-).

  2. Japp, både Rowling och Meyer hade ju samma problem. Tror Meyer gick genom femton agenter innan hon till slut fick napp :-) Så visst handlar det om att aldrig ge upp :-) För när det väl blir napp, så kan det ju visa sig bli en framgångssaga :-)

    • Även om jag inte hamnar på deras nivå så är jag glad om jag får några läsare som tycker om mina karaktärer och det jag skriver. Nu är jag än mer taggad att kämpa :-).

  3. Åh vad mysigt med en dag hemma, tråkigt bara att lill-tjejen är krasslig. kanske du hinner med några rader på ditt manus? Och du ska väl gå på Nobelfestligheterna i eftermiddag/kväll?

    • Lilltjejen har piggat på sig ganska mycket så det är lugnt. Vi får se hur mycket jag hinner redigera. I går hann jag med nästan trettio sidor, jippiiii. Lite revansch mot den tröga starten :-).

  4. Man är definitivt i mycket gott sällskap när man hör vilka framstående musiker och författare som blivit refuserade innan de slog igenom. Och det känns lite lättare när man vet det, Tack för att du delade med dig Carola!

    • Visst känns det lättare att höra exempel på framgångsrika personer som själv har fått kämpa i motvind? Nog för att jag är envis i vanliga fall men ibland kryper sig tvivlen in under huden och gnager likt råttor.

  5. Tummar absolut alla gånger på att man inte ska ge upp. Jag gjorde det inte och efter en hög med refuseringsbrev och allt som hör ihop med att ta emot såna så blev de ivriga och sa ja vi ger ut din bok. Precis som du säger, man kan inte skriva för att bli utgiven utan för att det är nåt annat som gör att man behöver skriva, behöver formulera den där berättelsen. Förr eller senare kanske man klarar det, även om man inte blir en Rowling, Meyer, Beatles eller Jane Austen eller vem som helst, det finns många med högar av refuseringsbrev. Och det är trösterikt att inte vara ensam med de motgångarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s