Nu har jag varit där

På den lokala bokmässan alltså. Här är mina fynd.

20121117-131312.jpg
Boken längst ner till höger blir en julklapp till min pappa. Den är skriven på värmländsk dialekt.
Sarita som skrivit ”Bara en dotter” fanns där och berättade om en fängslande och otäck verklighet som hon och andra flickor möter i Indien. Idag bor hon i Norge och pengarna från försäljningen av boken går till att hjälpa fattiga flickor i Indien. Hon reser dit varje år och besöker barnhem och kämpar för kvinnors rätt i samhället. Kan man låta bli att köpa den boken? Inte jag!
Sedan träffade jag på Karina Johansson också som nyligen kom ut med sin andra bok: ”Utan egen vinning”. Hon har gästat olika bloggar den senaste veckan och i fredags på Debutantbloggen. Hon har också uppmärksammats i Värmlandsnytt och i lokaltidningen. Vi hade en mycket trevlig pratstund om vårt skrivande. Då och då kom någon och köpte hennes bok. När jag gick därifrån var det varmt och trångt och jag var glad att få komma ut i friska luften. Besökarnas medelålder kan jag säga var över sextio. Mycket handlade om den lokala bygden i Värmland och även om det fanns mycket fina och välillustrerade böcker med färgfoton så är det inget som intreserar mig.

20121117-152354.jpg

Annonser

15 thoughts on “Nu har jag varit där

    • Sarita som skrivit den har fått stor uppmärksamhet i Norge där hon bor och fått Åpenhetspriset för sin bok. Hon reser runt i skolor, universitet och stora församlingar för att motivera och stärka unga att våga söka sin egen väg.

  1. Vilken härlig dag du haft. Jag vill också gå på bokmässa och insupa inspiration. Hör hos oss har vi ett kulturcafé där det är en ny gäst varannan vecka och det är ofta författare men det kan vara andra kulturarbetare eller hantverkare också. Det är inspirerande.

    • Kulturen frodas i varje litet hörn i detta land, särskilt på landsbygden. Okej, Stockholms museum och kulturhus i all ära men jösses vilken kreativitet det finns på mindre orter bara man håller utkik efter annonser och reklamblad. I vårt hörn av Värmland så har konsten ett stort intresse och det arrangeras konstrundor mm som allmänheten engagerar sig i. Trots att jag inte intresserade mig för böckerna om bygden så känner jag ändå en glädje över att det finns de som tar vara på och informerar om vår historia.

  2. Vad spännande! Hoppas böckerna blir kul att läsa också, samt att pappa blir glad över boken. Och visst är det skönt att det ordnas såna där grejer, att man får syn på sånt man kankse inte förväntat sig.

    • Jag hade inga förväntningar alls mer än att få en liten pratstund med Karina Johansson. Det blev verkligen en bonus att hitta lite fler skönlitterära böcker även om Saritas nu mer är en sorts memoar. Nu har jag verkligen massor med böcker att läsa :-).

  3. vad kul det låter. jag kan ibland känna att det i sthlm finns så mycket evenemang av olika slag att man missar hälften (eller mer) just för att det drunknar i utbudet. det är lite synd. Kul att du hade en trevlig dag med intressanta möten. :)

    • Just det pratade jag med Karina om. Som författare på en liten ort kan det vara lättare att bli uppmärksammad som hon genom radio och TV men i Stockholm försvinner man i bruset. På små orter som vi bor i blir folk lätt nyfikna bara för att de vet vem personen är och därför köper de boken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s