Röjt upp

Idag har jag röjt upp i trädgården genom att beskära en gigantisk klätterros och några vildvuxa jasminbuskar. Allt klipp åkte genom kompostkvarnen och blev täckning i rabatterna.

Jag har även röjt i inledningen på manuset. Jag ska skicka de fem sidorna det handlar om och se om det får godkänt av min testläsare. Att ha en testläsare är verkligen guld värt! Hen har lärt mig se så mycket som jag aldrig skulle ha gjort på egen hand. Den personen ska få en given plats på min tacksida när manuset trycks för utan hen hade det aldrig blivit så bra som det har blivit. Jag tror stenhårt på mitt manus. Kanske jag ska sätta upp den där listan på refuserade författare som idag är världskända. Stephen King, Jane Austen, Stieg Larsson osv. Bara för att försäkra mig om att jag inte är ensam :). Hahaha, lite sinne för humor måste man ha :).

Nu väntar jag med spänning på att min proffsiga korrekturläsare ska bli klar. Hon har säkert mycket att lära mig också! Med 145 000 tecken är det bara att inse att jobbet inte är över på långa vägar.

På tal om att skriva läsaren på näsan i ett tidigare blogginlägg så har jag gjort lite stickprov i mitt manus och hittills bara hittat ett ställe där jag förklarade mig i onödan. Jag tror inte jag har så mycket av den varan i mitt manus eftersom jag från början tog till mig Stephen Kings råd att inte använda så mycket adjektiv i slutet av dialogerna. Att låta orden i dialogerna och gestaltningen ge läsaren möjlighet att tolka det hen läser.

Annonser

10 thoughts on “Röjt upp

  1. Ja, jag skulle också vilja ha ett porträtt av en författare som blickar ner på mig från ovanför skrivbordet, precis som James Scott Bell i videon, minns du? :) Frågan är vem man ska välja… Strindberg, kanske? Han ser sträng ut. :D

    • Ja den videon minns jag med James. Strindberg är nog ett bra porträtt som övervakar skrivandet. Eller varför inte Jan Guillou? Bittert rak och sparar inte på kritiken :).

  2. Jag är nog lite för ”bra” på adjektiv, så där håller jag på att rensa upp lite nu när jag redigerar. :) Det liksom bara slinker med när jag skriver eftersom jag har en bild i huvudet på hur de är och hur de reagerar på olika saker, men inser sedan att allt inte behöver vara med.

    • Nej man vill ju så gärna få fram bilden av det man själv ser. Givetvis måste man använda adjektiven ibland när inte orden eller gestaltningen kan få fram det. Lagom är alltid bäst.

  3. Jag kämpar fortfarande med de där förbaskade adverben i dialogerna. Försöker byta ut dem mot gestaltning, men ibland blir det bara för mycket text mellan replikerna. Det bästa är väl om man slipar på replikerna så det hörs hur de sägs… svårt, detta.

  4. Ibland kan jag känna att det stoppar upp dialogen för mycket. Men ibland passar det bättre med lite ”beats” emellan. Det kanske beror på intensiteten i det som sägs, på actionnivån. Ibland vill man inte ha något som saktar ner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s