Skriver jag läsaren på näsan?

Utifrån ett inlägg på Katarina Perssons blogg har jag börjat fundera allvarligt på det. Men vad är det jag ska leta efter? Jag har googlat lite och sett att det handlar om att läsaren inte själv får komma fram till om de ska tycka om eller ogilla karaktären. Att författaren redan bestämt vem som är god eller ond. Men hur då? Innebär det att min karaktär inte får reflektera över att hon tycker illa om en viss person? Jag skriver i första person och då kan det bli en del reflekterande. Några karaktärer (två) är riktiga rötägg och gör inte mycket för att dölja det. Här handlar det om det berömda show don´t tell och det gör jag hoppas jag genom dialogerna och deras gestaltning. Men om min huvudkaraktär Helena inte uppskattar deras beteende och rent av känner sig rädd. Om jag gestaltar det och skriver en och annan reflektion hur hon tänker och känner, är det fel? Nu har jag verkligen fått något att grubbla över. Det här måste jag förstå helt och fullt så att jag inte gör ett fel som jag förstått är ganska klassiskt för nybörjare.

Om ni har erfarenheter och exempel på vad det exakt innebär att skriva läsaren på näsan får ni mer än gärna delge mig det!!!

Annonser

6 thoughts on “Skriver jag läsaren på näsan?

  1. Jag fick höra att jag förklarar för mycket och inte låter läsaren dra slutsatser. Man kan nog tolka den frasen på flera sätt. En del förklarar känslor för mycket, en annan tar själv ställning till vad läsaren ska tycka och känna, en tredje upprepar saker av oro för att vara för subtil i saker somär av värde för handlingen.

    • Det är som gjort för att inte kunna se de felen själv. Jag är för insyltad i min egen text men kanske det är lättare att se det nu efter några veckors ledighet från det första manuset. Jag ska nog ta mod till mig och försöka se om jag ser den här tendens att förklara mig för mycket.

      • Vad jag har förstått så innebär ”att skriva läsaren på näsan” att man är övertydlig i sin iver att få läsaren att förstå vad man vill ha sagt. Och sådana övertydligheter är jättesvåra att upptäcka själv, tycker jag. Men min testläsare upptäckte en hel del sådana saker i mitt manus. Så mitt tips är att be någon annan (som också skriver) att läsa din text för att hitta dessa ställen. Lycka till!

  2. Jag tror också att övertydlighet kan handla om flera olika saker, men det jag tänker på är att man beskriver för mycket och förklarar istället för att gestalta. Men jag tror att det är ganska lätt att upptäcka om man har vilat från texten och den inte är färsk längre!

    • Jag har fått lite exempel nu och tror att jag ska kunna identifiera dem lite lättare. Det är som att leta efter svamp i skogen. Om du inte vet vilken svamp du ska leta efter är det omöjligt att urskilja dem från alla pinnar, löv och mossor :). Särskilt de gula löven är lurar ögat när man letar kantareller. Det här är bara metaforer men jag tycker att det är en bra liknelse med att se brister i sin egen text :).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s